Fågelguide för Örnsköldsviks kommun

Idén med den här guiden är att presentera Var, När och Hur man skådar fågel i Örnsköldsviks kommun.

Lista på lokaler

Lista på aktiviteter

1. Öfjärden

Var
Öfjärden är en av Ångermanlands förnämsta fågelsjöar och här har t o m 1997 hela 190 olika fågelarter setts. Öfjärden ligger 5 km ONO om Örnsköldsvik och nås lättast via avtagsvägen från E4 i Arnäs. Grusvägen går sydväst om sjön och i sjöns sydostända finns sedan 1969 ett fågeltorn uppsatt. Vid byn Nederön ett par hundra meter väster om fågeltornet finns en lada från vilket man får en bra överblick över sjön. Här finns också en postlåda med observationsbok uppsatt. Andra observationspunkter är norr om fjärden från byn Lunne. Observera att det är beträdnadsförbud på åkermarken runt sjön.

Naturbeskrivning
Öfjärden är, som namnet antyder, en havsvik som grundats upp till slättsjö. Sjön är en av de få näringsrika (eutrofa) sjöar som förekommer i Ångermanlands kraftigt kuperade landskap. Sjön omgärdas av åkermark och i den södra delen är den uppgrundad med stora säv- och bladvassbälten. Två åar rinner in i Öfjärden, Farestaån från Faresta- och Arnäsområdet och Måsån som rinner från Höglandssjön. Öfjärden förbinds med havet, Idbyfjärden, genom Strömsån. I både Höglandssjön uppströms och Idbyfjärden nedströms finns ett rikligt fågelliv och här finns också fågeltorn uppsatta. Öfjärden blev fågelskyddsområde 1970 vilket innebär att fågellivet fredas och beträdnadsförbud råder i anslutning till sjön under tiden 15 april - 1 augusti.

Vårsträcket
Öfjärden har sin viktigaste funktion som rastlokal för sjöfåglar och vadare under våren. Det är främst under april månad som stora skaror fåglar rastar vid sjön. Redan i slutet av mars när det bildas en råk vid utloppet till Måsån så siktas de första fåglarna bl a kanadagås, sångsvan, knipa och gräsand. Vid åkrarna ses också flockar av snösparv och de första sånglärkorna, bofinkarna och stararna siktas. I början av april rastar stora mängder svanar och gäss främst sångsvan och kanadagås. Andra vanligt förekommande rastare är sädgås, grågås och kricka. I mitten och slutet av april ökar artantalet. Då uppträder större flockar av bläsand samt i mindre täthet även stjärtand, skedand, vigg, salskrake m fl. Under april anländer även många vadare. På de snöfria fälten på åkrarna runt fjärden rastar stora mängder storspov och tofsvipa. I sjön ses skogsnäppa, grönbena, gluttsnäppa och enkelbeckasin. I början av maj anländer större flockar av ljungpipare, samt även brushane, svartsnäppa och drillsnäppa. Av rovfåglar passeras Öfjärden av ormvråk, fjällvråk, tornfalk, stenfalk och blå kärrhök under april. Fiskgjusen avpatrullerar sjön regelbundet. Under senare år har även brun kärrhök noterats regelbundet från fjärden och i bladvassen häckar troligen ett par. I mitten av maj är aktiviteten lägre i sjön men nattliga besök kan bli intressanta i slutet av maj och i juni. I bladvassarna runt sjön sjunger sävsångare och rörsångare och vattenrall och småfläckig sumphöna kan höras i sjön. Sothöna häckar här och ibland ses även rörhöna.

Häckfåglar
Av allmänna häckfåglar i sjön kan nämnas skäggdopping, knölsvan, kanadagås, trana, sothöna, tofsvipa, storspov, sävsångare, sävsparv, rosenfink.

Tillfälligt
Vitkindad gås, fjällgås, stripgås, årta, snatterand, amerikansk bläsand, pilgrimsfalk, havsörn, kungsörn, småfläckig sumphöna, rörhöna, rödspov, myrspov, vittrut, lappuggla, fjälluggla, kungsfiskare, trädlärka, svarthakad buskskvätta, kärrsångare.

När
April månad är klart intressantast med stor ansamling av gäss, änder och vadare. Under senare delen av maj och juni kan nattsångarlyssningar i och omkring fjärden vara intressanta.

Tillbaka till lokallistan

2. Idbyfjärden

Var
Idbyfjärden ligger nära E4 strax söder om Idbyn 8 km öster om Övik. Ca 1 km efter avtagsvägen mot Järved i en högerkurva finns en vägskylt till höger mot Skallåsen. I detta vägkors finns en liten väg till vänster in på parkeringsplatsen till Idbyfjärdens naturreservat. Härifrån går det en stig ut till ett fågelgömsle och ett fågeltorn. Följ bara skyltningen.

Naturbeskrivning
Idbyfjärden är en skyddad havsvik med en långgrund landhöjningsstrand. Vid lämpligt vattenstånd, dvs lågvatten, bildas strandbankar och öar i det grunda vattnet. Detta är bl a en förutsättning för att se mycket vadare. Fjärden kantas av stora bladvassbälten och mindre strandmader med en lummig albård innanför.

Vårsträcket
I början av maj, efter islossningen, samlas en stor mängd fåglar här. I fjärden har t o m 1995 över 170 arter setts och antalsmässigt har upp till 4 500 vadare och 700 andfåglar observerats vid samma tillfälle. Större ansamlingar av kanadagås, gräsand, bläsand, kricka, knipa och vigg ses, som mest ca 1 000-1 200 änder. Även storlom, skäggdopping, sångsvan, sädgås, grågås, stjärtand, skedand, vigg, bergand, årta och trana noteras. Av vadare rastar storspov, småspov, tofsvipa, brushanne, gluttsnäppa, grönbena, rödbena, svartsnäppa, skogsnäppa, drillsnäppa, mindre strandpipare, större strandpipare och i senare delen av maj mosnäppa, myrsnäppa och smalnäbbad simsnäppa. Bland rovfåglarna ses sträckande ormvråk, fjällvråk, bivråk, tornfalk, blå kärrhök och brun kärrhök. Fiskgjusen avpatrullerar området och tar sig en gädda då och då. Av småfåglar under våren hörs och ses bl a gulärla, ängspiplärka, sävsparv, gransångare, lövsångare, rödhake m fl. Tillfälligt under våren ses blåhake och videsparv. Mindre hackspetten hörs och ses både under vår och höst och kan eventuellt häcka i alstrandskogen inom området.

Häckfåglar
I fjärden häckar knölsvan med flera par, knipa, gräsand, skäggdopping, måsar, trutar, fisk- och silvertärnor. I vassarna häckar sävsparv och säv- och rörsångare. I skogsområdet häckar ringduva, bofink, talgoxe, blåmes, rödhake, järnsparv m fl. Under sommaren ses för övrigt flera hundra översomrande knipor och även stora mängder småskrake och andra sjöfåglar i norra Idbyfjärdsviken.

Höststräcket
Under höststräcket besöks Idbyfjärden av mängder av sydsträckande fåglar. Först ut och redan i juni, juli är en del vadare som storspov, svartsnäppa, gluttsnäppa m fl. Häger ses ofta under perioden juli till september. I augusti och september kommer enkelbeckasin, dvärgbeckasin, grönbena m fl. Återvändande änder och gäss ses också men inte i samma utsträckning som under våren. På Idbyåkern rastar främst kanadagäss i stora flockar. På strandängarna rastar ängspiplärka, rödstrupig piplärka och i bladvassen och lövskogen bofink, bergfink, blåhake, videsparv, sävsparv, lövsångare, gransångare, grönsångare, svarthätta m fl.

Tillfälligt
Bland ovanligare arter kan nämnas gravand, snatterand, fjällgås, bläsgås, pilgrimsfalk, havsörn, kungsörn, småsnäppa, myrspov, rödspov, dvärgmås, vittrut, skräntärna, kärrsångare, gräshoppsångare, busksångare, gärdsmyg och skäggmes.

När
Idbyfjärden är en fågellokal som är intressant i princip från slutet av april till mitten av oktober. Mest med fågel finns vid och efter islossning kring första veckan i maj samt under hösten från mitten av augusti till mitten av september.

Tillbaka till lokallistan

3. Höglandssjön

Var
Höglandssjön ligger centralt i nordvästra delen av Örnsköldsvik. Från E4 nås lokalen enklast genom att ta av mot Björna vid norra utfarten vid höghusen. I Gullänget vid Gnistan tar man höger och där kan man parkera bakom Gnistan. Följ sedan vägen mot Gimåt ett par hundra meter så når man sjön: Härifrån ser man den vegetationsrika nordvästra delen med mycket fågel och även den större sydöstra delen av sjön. Runt sjön finns promenadstigar. Ett fågeltorn finns uppsatt i den övre delen av sjön på norra sidan. Det nås antingen från Svanvägen norr om sjön eller gångstigen efter sjöns norra strand.

Naturbeskrivning
Höglandsssjön är kanske den fågellokal som först uppmärksammades i kommunen. Under 40-talet beskrevs den första gången. Då på alla sidor omgiven av odlad mark som tillsammans med sjösänkningar gjorde att sjön fick en hög näringsstatus. 1946 beskrivs t ex de första häckningarna av skäggdopping i Öviks-området från just Höglandssjön. Sedan dess har den häckat här årligen. I början av 70-talet med 1-3 par och nu 20 år senare häckar betydligt flera par här.

Vårsträcket
Höglandssjön är en intressant fågellokal under våren. Det är framförallt i mitten av april och fram till andra majveckan som mycket fåglar ses i sjön. Speciellt bra observationer görs vid bron i Gimåt där det först blir öppet vatten. Här ses stora mängder av sothöns, knipor, gräsänder, krickor, kanadagås och sångsvan, ofta på mycket nära håll. Även tofsvipa, storspov, grönbena m fl vadare rastar i sjön. Något senare anländer skäggdopping och vigg. Bland ovanligare sjöfåglar har noterats skedand, brunand, salskrake. Av rovfåglar noteras förutom sparv- och duvhök även blå kärrhök, ormvråk och tornfalk. Fiskgjusen ses ofta fiska i sjön och brun kärrhök har setts under häckningstid.

Tillfälligt
Av ovanligare observationer kan nämnas vattenrall, skräntärna, mindre hackspett, lappuggla, och näktergal. Bland ovanligare rovfåglar har noterats pilgrimsfalk på sträck.

Häckfåglar
Vanliga häckfåglar i sjön är sothöna, skäggdopping, kricka, gräsand, knipa, skrattmås, fisktärna och drillsnäppa. De senaste åren har även knölsvanen etablerat sig som häckare. Dvärgmås har setts i mitten av maj i den stora skrattmåskolonin och misstankar finns om att den har gjort häckningsförsök i sjön.

När
Höglandssjön är som bäst i mitten av april till mitten av maj. Änder kan då lätt studeras i sjöns omgivningar och ofta på mycket nära håll. Under sommaren ses också sjöfåglar i sjön liksom under hösten. De är dock mera svårobserverade pga hög vegetation (säv och bladvass) i sjön. Under juni kan cykel- eller gångturer runt Höglandssjön vara givande. I lövskogen runt sjön sjunger trädgårdssångare, lövsångare, grönsångare, rosenfink och i bladvassarna kan sävsångare och sävsparv höras.

Tillbaka till lokallistan

4. Bysjön med Nätraåns delta i Sidensjö

Var
I den sydvästra sidan av Bysjön, i Sidensjö, finns sedan 1995 ett fågeltorn uppfört. Från skolan i Sidensjö eller idrottsplanen nås tornet genom en stig efter stranden. Tornet kan också nås från Vävstolevägen vid skolan. Från tornet får man en bra överblick över södra halvan av sjön. Från norr kan sjön överblickas från byn By. Framförallt deltaområdet och sandrevlarna kan vara intressanta. Nätraåns delta nås via en väg väster om Sidensjö. Parkera i ett äldre grustag.

Naturbeskrivning
I Bysjön har Nätraåns utlopp bildat ett större delta Sjön har två delar som skiljs åt i mitten av ett grundare sund. I den sydvästra delen finns ett större vassbälte i begynnande igenväxningstillstånd. I sjödeltat finns ett rikt lövskogsområde dominerat av björk och al. Här finns också mindre laguner, korvsjöar, åkerpartier, sandrevlar och mm.

Vårsträcket
Bysjön är som bäst strax efter islossningen i sjön dvs i början och mitten av maj. Då rastar här mängder av sjöfåglar och vadare som t ex sångsvan, kricka, bläsand, vigg, knipa, grönbena, gluttsnäppa m fl. I mindre utsträckning ses sothöna, brunand, skedand, salskrake, brushanne och svartsnäppa. Rovfåglar som ormvråk, fjällvråk, blå kärrhök, tornfalk, stenfalk sträcker förbi. Fiskgjuse ses till och från fiska i sjön liksom stor- och smålom.

Häckande fåglar
Skäggdopping, svarthakedopping och sedan 1980-talets början även gråhakedopping som idag häckar med 6-8 par. Knölsvan häckade här från 1963 till ca 1990 när den ersattes av sångsvan. Andra häckande sjöfåglar är gräsand, kricka, knipa, vigg. I Bysjön finns också en betydande skrattmåskoloni som de senaste åren har minskat. En sällsyntare mås har sedan 1993 etablerat sig i sjön, nämligen dvärgmås. Då konstaterades den första häckningen av arten i landskapet här. Andra häckande arter är trana och storspov och i Nätraåns lövrika delta häckar mindre hackspett, svarthätta, trädgårdssångare, grönsångare och rosenfink.

Tillfälligt
Småfläckig sumphöna, lappuggla, härmsångare, gräshoppsångare, kärrsångare.

När
Maj månad för sträckande och häckande fåglar samt juni-augusti för häckfåglarna. Höststräcket är ej undersökt.

Tillbaka till lokallistan

5. Svedjefjärden

Var
Svedjefjärden ligger söder om vägen mellan Bjästa och Köpmanholmen. I sjöns nordöstra ände finns en skådarplats alldeles invid stora vägen. Ett fågeltorn finns uppsatt i sydöstra hörnet av sjön. Det nås genom att ta grusvägen mot Bredånger från Köpmanholmsvägen. Efter byn finns en inhägnad tallplantering på åkermark. Här svänger man höger (skyltat fågeltorn) och kör vägen 300-400 m tills den tar slut. Parkera före det inhägnade området med kommunens pumpstation och gå ner mot sjön längs staketet. Fågeltornet gör lokalen mera lättöverskådlig och torde kanske öka intresset för fågelstudier i området.

Naturbeskrivning
Svedjefjärden är en näringsrik och grund sjö med mycket vegetation. Som sådan är den en intressant fågelsjö som kommer att bli ännu intressantare inom en 20- års period. Redan under 1960-talet så konstaterades att sjön hade ett rikt fågelliv. En av de första etableringarna av knölsvan i Ångermanland skedde här 1967. Enda tidigare häcklokalen i Örnsköldsvik var från Bysjön i Sidensjö där arten etablerades 1963.

Vårsträcket
Svedjefjärden hyser mest fågel strax efter islossningen i sjön dvs i början och mitten av maj. Då rastar här mängder av sjöfåglar och vadare som t ex sångsvan, kricka, bläsand, vigg, knipa, grönbena, gluttsnäppa m fl. Arter som sothöna, brunand, skedand, salskrake, brushanne, svartsnäppa ses regelbundet men fåtaligt under våren. Rovfåglar som ormvråk, fjällvråk, blå kärrhök, tornfalk, stenfalk sträcker förbi. Fiskgjuse fiskar regelbundet i sjön liksom stor- och smålom. Området är också intressant ur ugglesynpunkt. Här har noterats bl a jorduggla, hornuggla, slaguggla, lappuggla, berguv, pärluggla och sparvuggla. På åkermarken i sjöns omgivning rastar många vadare, rovfåglar och tättingar.

Häckfåglar
Av doppingar förekommer skäggdoppingen som häckfågel liksom kanadagås, gräsand, bläsand, kricka, vigg och knipa. Knölsvanen har ej häckat i sjön på senare år. I bladvassarna häckar sävsparv, sävsångare och förmodligen också rörsångare. De lövrika skogsområdena i anslutning till sjön är också intressanta. Här hörs under senare delen av maj och i juni en rik fågelsång med bl a svarthätta, trädgårdssångare, härmsångare, grönsångare och rosenfink. Alla dessa arter torde häcka i området.

Tillfälligt
Under sommarnätter har en del ovanligare fåglar noterats. Från vassarna sjunger sävsångare och rörsångare och i sjöns omgivningar har hörts gräshoppsångare, kärrsångare, kornknarr m fl. Under flyttning har tillfälligtvis setts brun kärrhök, Höstflyttning här är inte närmare undersökt men troligtvis rastar större mängder av änder och vadare i sjön. Stora mängder sångare, finkar, piplärkor mm torde rasta här i augusti-september.

När
Tidpunkten strax efter islossning dvs i början av maj är allra bäst med många rastande sjöfåglar och vadare. Även hösten och senhösten är intressant med rastande tättingar på åkrarna runt sjön samt rovfåglar.

Tillbaka till lokallistan

6. Kornsjötjärn

Var
Kornsjötjärn ligger alldeles vid vägen strax före byn Kornsjö. Området nås lättas från E4 i Bjästa där man tar vägen mot Sidensjö. Efter en knapp kilometer finns en avtagsväg till Kornsjöstrand. Ta av på denna väg och efter ytterligare en knapp kilometer så ligger tjärnen som i en gryta söder om vägen.

Naturbeskrivning
Kornsjötjärn är en liten mosaikartad tjärn med tuvformade öar och halvöar av vegetation. Tjärnen är lätt att överblicka från åkerkanten nordväst om det branta Kornsjöberget. Pga att man kommer upp högt kan man lätt studera fågellivet i tjärnen.

Häckfåglar
Kornsjötjärn är ingen sträcklokal utan mera en intressant häckningslokal. Här finns en större skrattmåskoloni på 500-600 par. I skydd av denna häckar bl a 3-4 par svarthakedopping, ca 15 par vigg, 3-4 par kanadagås, enstaka par av kricka, gräsand, bläsand och knipa. Även trana har häckat. Av tättingar så häckar sävsparv och sävsångare i sjön. På åkermarkerna runt sjön häckar tofsvipa och storspov. I granskogen norr om tjärn vid Kornsjöberget hörs under vår och försommar rödhake, järnsparv, gransångare, taltrast och koltrast.

Vårsträck
Under våren rastar änder, vadare och tättingar i och kring sjön. Sothöna ses då och då liksom flockar av brushannar som visar upp sitt spel. Andra vadare som rastar är skogssnäppa, grönbena, gluttsnäppa, svartsnäppa och rödbena. Den sistnämnda häckar eventuellt i tjärnen. Av rovfåglar förekommer fiskgjuse och bivråk fåtaligt men årligen. Vanligare ses tornfalk, ormvråk, bivråk, sparvhök och duvhök. Under sommaren ses lärkfalk regelbundet fånga trollsländor ovanför tjärnen. Av tättingar så rastar bl a piplärkor och gulärlor vid tjärnen.

Tillfälligt
I tjärnen har tillfälligtvis noterats småfläckig sumphöna, vattenrall, rörhöna och dvärgmås. Rörsångare hörs sjunga då och då.

När
Kornsjötjärn är som intressantast strax efter islossningen dvs i mitten av maj och sedan under juni månad. Speciellt lättöverskådlig är lokalen innan lövsprickning kommit igång på allvar i slutet av maj.

Tillbaka till lokallistan

7. Östansjösjön

Var
Östansjösjön ligger i Gottne i Moälvens dalgång. Strax före bensinstationen i Gottne går det ner en väg till höger till kommunens reningsdammar. Där kan du parkera och gå upp till närmaste lada som är iordningställd som en fågelobservationsplats. Det går även bra att se fåglarna från byn Östansjö norr om sjön.

Naturbeskrivning
Östansjösjön är onekligen en av Ångermanlands intressantaste fågellokaler. Sjön med omgivande åkermark ligger i en gryta strategiskt i Moälvens dalgång som fungerar som en ledlinje för fåglarna. I Gottne rinner Utterån och den mindre Forsån ihop med Moälven. Det är främst under våren som Östansjösjön uppvisar en mångfald av rastande vadare, änder och gäss. Från slutet av april och några veckor framåt får sjön en betydande vattenspegel när åkermarken runtomkring översvämmas under vårfloden. Under sommaren torkar sjön upp och växer igen med fräken, säv mm främst beroende på att sjön har sänkts vid två tillfällen för att tillskapa mera åkermark.

Vårsträcket
I Östansjösjön och dess omgivning har över 156 olika fågelarter noterats. Under slutet av april och början av maj rastar hundratalet tranor på åkrarna runt sjön. Även många andra vadarfåglar rastar här under nordsträcket t ex stora mängder ljungpipare, brushane, grönbena, gluttsnäppa och stor- och småspov. Även mindre antal av svartsnäppa, skogssnäppa och drillsnäppa ses årligen. Vissa år ses smalnäbbad simsnäppa och myrsnäppa. Av änder så har alla i Sverige häckande simänder setts här t o m vid ett och samma tillfälle. Av vanliga simänder som ses är gräsand, bläsand, kricka och årligen även stjärtand, skedand, årta. Av dykänder noteras årligen vigg och knipa och så gott som årligen brunand. Av gässen ses kanadagås som häckar i sjön och även sädgås och grågås. Av rovfåglar ses under vårsträcket fjällvråk, ormvråk, stenfalk, tornfalk och blå kärrhök. Årligen ses också fiskgjuse fiskande i sjön och lärkfalk på jakt efter trollsländor.

Häckfåglar
Kanadagås, kricka, knipa, svarthakedopping häckar i sjön och tidigare också skrattmås men den är nu försvunnen som häckfågel. Snatterand har troligtvis häckat i biodammen under två somrar på 80-talet. På jordbruksmarken runt Östansjösjön häckar tofsvipa, storspov, stare, ladusvala, ortolansparv, rosenfink. Duvhök, sparvhök och hornuggla häckar i sjöns omgivning.

Tillfälligt
I april har tillfälligt setts kungsörn och större skrikörn (1 fynd). Under senare delen av maj och under sommaren när sjön tappar sin vattenspegel så finns stor chans att göra intressanta fågeliakttagelser pga av mängden av groddjur, insekter och trollsländor i och vid sjön. Bl a har då noterats gråhakedopping, vit stork, häger, spetsbergsgås, stripgås, snatterand, alfågel, svarttärna, vattenrall och småfläckig sumphöna.

När
Intensivaste perioden under våren är sista aprilveckan och två första majveckorna. Bäst ljusförhållanden från fågelladan är det från förmiddagen kl 10.00 och framåt. Under kvällarna ses fåglarna i fint medljus från ladan. För skådning i den östra delen av sjön eller fågelskådning under morgontimmarna rekommen- deras en observationsplats norr om sjön vid grusvägen till byn Östansjö. Bästa tidpunkt för rovfågelskådning är under slutet av april och början av maj. Oftast syns rovfåglarna skruva över bergen öster om sjön från klockan 10-11 på förmiddagen och ett par timmar framåt.

Tillbaka till lokallistan

8. Mycklingtjärn

Var
Mycklingtjärn ligger centralt, mitt i bebyggelsen i Själevad. Sjön hyser en stor skrattmåskoloni som reagerar om man går för nära stranden så det bästa stället att studera fåglarna ostörda är att spana från den högsta punkten på åkern norr om sjön i Myckling.

Naturbeskrivning
Sjön omges av f d åkermark som på norra sidan fortfarande hålls öppen ur landskapsbildssynpunkt. I sjöns södra del mot Gottnevägen så utbreder sig en tätare lövskog dominerad av björk och gråal. Mycklingtjärn är vegetationsrik med bladvassbälten och även fräken och blåsäv. I väster finns en liten avsnörd del av sjön mot Mycklingskolan. Sjön har ett inlopp från Kvarnbäcken som rinner från Svarttjärn samt ett utlopp i söder genom Själevads kyrkogård och ner till Själevadsfjärden. Denna bäck dämdes för några år sedan så att vattenståndet i tjärnen höjdes en aning vilket har gjort att många björkar närmast stranden har dött. Detta är gynnsamt för framförallt insektsätande hackspettar som mindre hackspett.

Vårsträcket
Mycklingtjärn är ingen betydande sträcklokal. Det mesta av sjöfågel- och vadarsträcket går västerut upp efter Moälven. Under våren rastar en mindre mängd sjöfåglar och vadare i tjärnen. T ex har skedand och stjärtand setts liksom gluttsnäppa och skogssnäppa. Översträckande rovfåglar som skruvar upp på termik framför Mycklingsbergets sydbrant ses i april och maj. Bl a har ormvråk, fjällvråk, tornfalk och fiskgjuse setts. Av tättingar så rastar bl a gulärlor här någon vecka in i maj, Under speciellt svåra väderförhållanden under våren t ex blötsnö i maj så rastar mycket sångare, svalor, flugsnappare mm i strandregionen.

Häckfåglar
Mycklingtjärn har en stor skrattmåskoloni på ca 200 par. Denna ger skydd åt många andra fåglar i sjön. Av årligt häckande sjöfåglar finns skäggdopping, kanadagås, gräsand, kricka, knipa, vigg med ett 15-tal par samt brunand med 3- 5 par. Den sistnämnda arten har här i Mycklingtjärnen en av sina få häcklokaler i Ångermanland. Den är faktiskt den enda säkra häckplatsen för brunand i Örnsköldsviks kommun. Sothöna häckar årligt i tjärnen. Av häckande vadare noteras tofsvipa, grönbena och drillsnäppa. I vassarna finns sävsparv och sävsångare häckande och i lövskogen runt sjön häckar björktrast, rödvingetrast, blåmes, talgoxe, svartvit flugsnappare, rödstjärt, rödhake, lövsångare, grönsångare, trädgårdssångare, rosenfink och sädesärla.

Tillfälligt
Av tillfälliga fåglar som besökt sjön och omgivningarna finns bl a sångsvan, skedand, dvärgmås, blåhake, näktergal, svarthätta.

När
Bästa tiden för fågelskådning är under maj och juni. En vecka in i maj börjar sjön att gå upp med öppnare partier i kanterna och då samlas de första änderna här bl a brunänderna som ligger och avvaktar kring första majveckan i Moälvens utlopp i Veckefjärden på att Mycklingtjärnen skall gå upp. Intensivaste perioden är från 15 maj till 15 juni med stor aktivitet på fåglarna. Under hösten rastar en del fåglar i sjöns vassar bl a sångare, svalor, blåhake, järnsparv, rödhake m fl.

Tillbaka till lokallistan

12. Bovikstjärn/Vörtskär Husum

Var
Bovikstjärn och Vörtskär ligger vid Gammelåns (Husåns) gamla utlopp till havet alldeles öster om Husumfabrikens vedgård. Från fyrvägskorsningen precis före grindarna till Husumfabriken ser man vedgården och brandstationen österut.

Bovikstjärn: För att få en bra överblick av Bovikstjärn kan man köra vägen från Husumfabrikens vedgård norrut upp mot husen efter Gammelån. Bovikstjärn hyser en stor skrattmåskoloni och bästa stället att spana från är den högsta punkten vid några grova tallar precis vid vägen.

Vörtskär och barktippen: Från vedgården finns det en vägskylt ”Vörtskär” och åker man den vägen har man Bovikstjärn på vänster sida och Husumfabrikens barktipp och Vörtskär på höger sida. För skådning vid Vörtskär och barktippen stannar man lämplig på parkeringen till höger när man kommer fram till havsviken och sjöbodarna. Därefter går man en stig som går söderut vid skylten Laxvallen och följer stängslet som avgränsar barktippen från Vörtskär.

Naturbeskrivning
Området är ett mycket påverkat och förändrat område beroende på närheten till Husumfabriken. Det som idag kallas Gammelån är Husåns gamla utlopp till havet som förändrades när Husumfabriken byggde sin barktipp öster om fabriken och fyllde ut utloppet och havsområdet så att ön Vörtskär fick förbindelse med fastlandet. Bovikstjärn blev en konstgjord sjö (tjärn) innanför barktippen. Idag är den kringgärdad av en uppväxande alskog. Den enda del av området som fortfarande är någorlunda ursprunglig är Vörtskär med sina martallar, klippor och klappersten. I fågelskådarkretsar är det känt att artificiella miljöer ofta utgör attraktioner för ovanligare fågelarter varför området vid Bovikstjärn och Vörtskär är spännande marker året om. Speciellt intressant är barktippen där nytt material hela tiden deponeras vilket gör att det ofta finns barmark här även på vintern och i områden som inte rörts på en tid frodas ogräs.

Vårsträcket
Under våren kan de tidigaste observationerna av många tättingar och vadare göras i området. I mitten/slutet av mars kan faktiskt de första sånglärkorna, stararna, tofsviporna, ringduvorna och trastarna rasta på den enda bara mark de hittar längs kusten, nämligen barktippen. Havet utanför är ofta isfritt till följd av närheten till Gideälvens och Husåns utlopp samt det varmare havsvattnet vid utsläppen från Husumfabriken. Storskrakar, knipor, alfåglar m fl sjöfåglar rastar eller sträcker förbi här. Även rovfåglar, duvor mm sträcker längs kusten. I april och maj kan mycket fåglar rasta i området. Av intressantare noteringar kan nämnas skärpiplärka Av tättingar så rastar bl a gulärlor här någon vecka in i maj och under svåra väderförhållanden t ex nysnö/blötsnö i maj så rastar sångare, svalor, flugsnappare och vadare i strandregionen.

Häckfåglar
Bovikstjärn har en stor skrattmåskoloni på ca 200 par. I sjön häckar också ett tiotal par vigg, samt kricka och gräsand. Några år har rörhöna häckat i området. På barktippen häckar under sommaren strandskata, rödbena och tofsvipa och en av landskapets fåtaliga häckningsuppgifter av svart rödstjärt kommer från barktippen vilket torde vara en mycket lämplig häckningsmiljö eftersom arten gillar skräpiga miljöer. I omgivningarna runt Bovikstjärn och barktippen häckar årligen mesar, trastar, sångare rödstjärt, rödhake, svartvit flugsnappare och sädesärla.

Tillfälligt
Tillfälliga fåglar som noterats i området är bl a blåhake, näktergal, svarthätta och gräshoppsångare.

Höststräcket
Vörtskärs barrskog, som domineras av tall, har stort inslag av döda träd. I området drar meståg förbi under hösten bl a med tofsmes, svartmes, trädkrypare och sena sångare. Stora mängder trastar rastar här tillfälligtvis liksom starar och senare under hösten kommer sidensvansflockar. Lokalen har pga sitt utseende och läge möjlighet att utgöra kommunens intressantaste lokal för felflugna östliga arter. En hög ornitologisk bevakning i området under hösten, framförallt i oktober månad, torde innebära att flera nya arter för landskapet upptäcks här. Här finns potential för brunsångare, tjocknäbbad sångare, mongolpiplärka och rubinnäktergal. Besök Husum i oktober!!

När
Fågelskådning vid Vörtskär och barktippen kan företas när som helst under året. I mars och april är många arter tidiga här och under hösten i september till mitten av november är lokalen högintressant. Bovikstjärn blir intressantast vid islossningen i början av maj och under juni månad när bl a sångare dyker upp.

Tillbaka till lokallistan

13. Skagsudde, fyrplatsen, observationslokal för fågelsträck

Var – tillgänglighet
Sydspetsen av Skagshalvön i Grundsunda socken. Fyrplats bemannad med lotspersonal. Avtag ”Skeppsmalen 17” från E4 12 km norr om Örnsköldsvik. Vägen slutar vid Skeppsmalns fiskeläge där parkeringsplats finns. Därifrån kort promenad 2-300 m ut till fyren. Utmärkt observationsplats vid denna med fri utsikt över havet åt öster-söder-väster.

Naturbeskrivning
Miljön utanför fyrplatsen består av vidsträckta granithällmarker med av inlandsisen och havet slipade hällar, djupa skrevor och hällkar med varierande växtlighet, bl.a. små myrfragment. Hällmarkstallskog med utåt stränderna allt glesare småtallar dominerar. Enstaka inslag av lövträd och lövbuskage finns. Utanför udden finns de låga skären Österbådan och Västerbådan, det senare på top. kartan kallat Skaghällan vilket är namnet på den fyrbåk som står på skäret. Mellan skären syns grundet Mellanbådan, som vid lågvatten når över vattenytan. Milda senhöstar kan det vara barmark på Skagsudde och öppet vatten fram till jul/nyår. Vid gynnsamma vindar kan öppna råkar finnas i havet under vintern.

Vårsträcket
Vårsträcket är mindre studerat än höststräcket. Vid östliga vindar ses sjöfågelsträck utanför skären och udden: storskarv, tobisgrissla, dykänder som ejder, alfågel, vigg, knipa, svärta, sjöorre, skrakar samt simänder som gräsand, kricka, bläsand m.fl. Alla dessa arter ses rastande vid skären. Havsörn uppträder ej sällan, gärna rastande på skären. Vadare ses mindre ofta på vårsträck, men storspov och strandskata brukar passera. Av landfåglar noteras mest rastande arter, i hällmarkerna sällskap av sädesärla, ängspiplärka, stenskvätta, i lövbuskage och barrträd kring fyren  lövsångare, gransångare m. fl. I det större lövsnåret framför fyren har sjungande blåhake, näktergal och kärrsångare förekommit.

Häckande
Utmed närbelägna delar av kusten häckar ejdrar, svärtor, storskrakar, småskrakar och knölsvanar som kan ses med ungkullar under sommaren då också  silvertärnor och fisktärnor patrullerar vattnen kring udden. Fiskmåsar och gråtrutar är talrika och havstrut häckar på skären Österbådan och Västerbådan där storskarvar uppehåller sig hela sommaren. Labb som häckar vid Grundsundakusten ses även då och då. I den karga miljön ute på udden häckar få landfåglar. I området väster om fyren mot Skeppsmaln brukar skärpiplärka uppehålla sig och häckar troligen. Övriga bofasta arter i hällmarksmiljön inskränker sig till sädesärla, stenskvätta, skata.

Höststräcket
På hösten passerar ett rikt sträck av sjöfåglar och tättingar. Flockar av sångsvan drar förbi men det synliga sjöfågelsträcket är vindberoende och passerar nära udden främst vid östlig vind. Som rastande uppträder dock samma arter som på våren och under längre perioder. Havsörn observeras ofta även under höststräcket. Vadare ses mindre talrikt, men storspov, strandskata och kustpipare passerar. Småvadare kan hastigt dra förbi utan att rasta. På senhösten händer dock sällsynt att skärsnäppor rastar på skären.

För sträckande landfåglar fungerar den mot söder avsmalnande udden som en uppsamlingsled. Fågelflockarna tar höjd vid mötet med havet och sträcker ut mot söder, sydväst och väster, sällan sydost. Vanliga sträckare är bl.a. sparvhök (rovfågelsträcket är eljest sparsamt), ängspiplärka, grönsiska, gråsiska, bofink, bergfink, domherre, mindre korsnäbb och sidensvans, i mer varierande antal blåmes och svartmes. Vissa år passerar stjärtmes och tallbit talrikt på senhösten. Vid denna tid händer även att någon lappmes ses i hällmarkstallarna kring fyren och enstaka har setts sträcka ut. Både vår och höst förekommer gråspett regelbundet, arten har också på hösten setts sträcka ut över havet. Då och då visar sig mindre hackspett och tretåig hackspett. Stenskvätta, sädesärla och ängspiplärka rastar talrikt bland hällarna och enstaka rödhakar stannar långt fram på senhösten. Höstligt orrspel hörs ibland från hällmarkerna öster om fyren.

Vinter
Om havet är mer eller mindre isfritt kan ett fåtal  ejdrar, svärtor, knipor, tobisgrisslor och någon flock av storskrakar stanna kvar under vintern. Havsörn ses ej sällan under senhösten och ända fram mot årsskiftet.

Tillfälliga arter
Bland större sällsyntheter som observerats kan nämnas vitnäbbad islom, alförrädare, brednäbbad simsnäppa, vittrut, härfågel, biätare, vitryggig hackspett, svart rödstjärt och kungsfågelsångare.

När
Vårsträcket pågår från islossningen i mars eller början på april till maj (synligt sträck) och början av juni (då nattflyttare som näktergal, kärrsångare kan dyka upp på udden, vid Skeppsmaln eller Skagshamn). Höststräcket pågår från augusti ända in i början av november.

Tillägg
Både vår och höst kan det löna sig att vandra genom Skeppsmalns fiskeläge och titta efter rastande fåglar bland husen och i närmiljöerna. Svart rödstjärt och härfågel har uppträtt.

En alternativ sträckobservationslokal värd att pröva är vindkraftverkskullen nordost om Skeppsmaln, väg från infarten till fiskeläget.

2004-12-02

Jan W. Mascher

24. Skuleskogen

Var
Skuleskogens nationalpark ligger till största delen i Öviks kommun. Till området är det väl skyltat från E4 i Bjästa till parkeringen söder om Näske och från Docksta till parkeringen vid Käl. Området kan också nås via stigar från E4 vid kommungränsen och Magdbäcken. Detta är speciellt lämpligt under vintern. I Skuleskogen finns det gott om vandringsleder, totalt 28 km markerade stigar. Största sevärdheten är Slåttdalsskrevan efter Höga Kusten leden. Slåttdalsskrevan är en 200 m lång, 40 m djup och 7 m bred klyfta och avståndet till den är 4 km från Käl och 4,5 km från Näske. Det finns fem stugor som är öppna för övernattning; Lillrutenstugan samt stugor vid Skrattabborrtjärn, Tärnättvattnet, Tärnättholmarna och Näske fäbodar. I nationalparkens östra del samt vid Skrattabborrtjärn är det tillåtet att tälta en natt. Eldning är endast tillåten vid ordningställda eldstäder. Information om Skuleskogens natur och besökstips finns på Skule Naturum vid Skulebergets naturreservat vid E4:an.

Naturbeskrivning
Skuleskogens nationalpark är på 2950 ha varav 2650 ha är land. Nationalparken bildades 1984 och är ett fascinerande skogsområde som är starkt kuperat med med branta berg och kustanknutet skogs-, hällmarks- och spricklandskap i orört skick. I Skule går den högsta kustlinjen på ca 285 m och i nationalparken finns berg på 300 m nivå i anslutning till havet. Skogen är av naturskogstyp med mycket död ved och omkullfallna träd. Området har dock huggits ganska mycket under perioden 1860-1900 så det är egentligen ingen urskog. I dalgångarna växer mestadels granskog med lövinslag och på högre nivåer på kalottbergens sidor och topp förekommer en hel del tall varav många träd är flera hundra år gamla.

Häckfåglar
Områdets fågelliv är typiskt för norrländsk skogsmark. Här häckar bl a tjäder, orre, järpe, dalripa större hackspett, spillkråka, gråspett, tretåig hackspett och mindre hackspett. Andra norrlandsfåglar som har en mera inlands- eller nordlig utbredning som häckar här är lavskrika, videsparv och sidensvans. Mindre korsnäbb häckar också i området goda kottår. Av rovfåglar och ugglor häckar duvhök, sparvhök, fiskgjuse, ormvråk, bivråk, pärluggla, sparvuggla, hornuggla berguv och vid goda gnagarår fjällvråk. Av sjöfåglar och vadare häckar i skogsterräng storlom, kricka, gräsand, grönbena, skogssnäppa, enkelbeckasin, morkulla och vid kusten knölsvan, ejder, svärta, mindre strandpipare och drillsnäppa. Häckande tättingar är bl a tofsmes, svartmes, trädkrypare, gärdsmyg, grönsångare och svarthätta.

Tillfälligt
Den sällsynta och hotade vitryggiga hackspetten har setts i parken vid ett flertal tillfällen. Lappuggla har häckat och ses sällsynt. Andra arter som noterats vid enstaka tillfällen är hökuggla, lundsångare, mindre flugsnappare, blåkråka och under senhöst och vinter även tallbit.

När
Hackspettarna är kanske ändå Skuleskogens största attraktion och då framförallt gråspetten, Ångermanlands landskapsfågel. I Skuleskogen har den ett av sina starkaste fästen i Sverige och säkraste tiden att verkligen träffa på "den grå" är under början av april. Då har gråspetten, liksom övriga hackspettar, en aktivitetsperiod och ropar och trummar flitigt. Så största chansen är alltså att bege sig ut på morgnarna de första tre aprilveckorna. Nationalparksparkeringen vid Käl brukar vara det säkraste stället även om arten kan ses och höras i hela Skuleskogen. Som regel är det plogat till både parkeringen i Käl och i Näske under denna period. För fågelsång så är sista majveckan och hela juni som mest intressant och då framförallt bäckdalgångarna vid Ävdalsbäcken och Skravelbäcken samt Kälaviken och kuststigen som går via Näske fäbodar.

Tillbaka till lokallistan

Till Torbjörn Johanssons fågelsida

Du är besökare nummer sedan 1999-06-20

Senast uppdaterad 2004-12-23