- Mörkret sluter sig om lägret.
Vargarna stryker kring.
Kölden är svår.
MEN ELDEN BRINNER. En självklar medelpunkt. För värmen förstås.
En bruksanvisning skriven 1989 för tonåringar med tillval Skogen. Tillämpbar för nästan vem som helst.
För tryggheten och säkerheten. Och för berättelserna. Det är kring lägerelden historierna frodas. Där berättas de bästa historierna. De sanna och de lögnaktiga.
Det sägs att konsten att göra eld är det enda som skiljer människan från de andra djuren. Påståendet myntades vid en eld men ändå...
Elden har alltid fascinerat.
Tänk att vara mästare i att göra eld. Finns det något svårare! Eller något enklare? En eld...
Låt mig få berätta hur det går till. Jag räknar till tio, och på tio ska du veta vad som krävs av en mästare. Sedan krävs det en del övning. innan du kan säga om den historia jag berättat är en sann eller lögnaktig.
En del övning, sa jag. Det är en klar underdrift.
1. Träna, träna – och träna
Den första regeln är att börja träna för att bli bättre – och att sedan aldrig sluta.
En stor eld t ex en skogsbrand äter nästan vad som helst. Svårigheten är inte att få den att fortsätta växa - utan att få den att sluta. Detta faktum är värt att betänka, när man håller sin sista tändsticka i handen:
En liten eld är klen och vill ha det allra minsta. Endast så växer den. Men om du matar den med det den vill ha – och fortsätter så – får du snart springa.
Nävret får en egen regel. Vi kallar den…
Regeln innebär att elden måste ha en kärna för att säkert växa. Den ovane fuskar med bensin, t-sprit och andra otrevligheter. Lyckas han med elden är det en förgiftad eld. Grilla inte kött på en sån eld, eller vänta – vänta länge.
Även papper har nackdelar. Trycksvärta.
Nej, lägg en bit näver innanför de tunnaste kvistarna. Annat som duger:
* torkad enbark
* töreved (tall torkad på rot - veden gulgrön)
* grankåda
* "kråkris" (det torra riset nederst på granstammarna)
Ha gärna några av dessa tändmedel samlade i en eldpåse, i ryggsäcken. Det förenklar arbetet en ovädersdag.
Underarbetet är viktigt om elden ska ta sig.
Att börja riktigt från grunden innebär att man också tänker på underlaget. Lägg elden där marken är torr. Är väderförhållandena svåra, förbättrar du oddsen kraftigt genom att stensätta botten. Det ökar undervärmen och förbättrar draget i brasan.
Då är det dags att tända elden! Det gör du på vindsidan. Sitt med ryggen mot vinden för att ge lä. Vid svårare förhållanden ökar du effekten med ett par stockar, eller några stenar, parallellt med vindriktningen.
5. Tänd på vindsidan
Låter enkelt? Ändå syndas det mycket mot denna regel. Synden straffar som vanligt sig själv. Rök i ögonen!
Något du inte kan vara utan är…
Det finns olika knep att försäkra sig om det. Jag brukade själv ha en tändsticksask i fältbyxorna, en annan i jackan, en i stormköket, ytterligare en i ryggsäckslocket – och gärna en på reserv. Jag blev aldrig utan tändstickor men upptäckte en dag att alla askarna kan bli blöta samtidigt.
Det säkraste sättet som också är enkelt, är att stoppa tändstickorna i en filmburk. Den sluter tätt.
Tändsticksburken har sin givna plats i eldpåsen.
Därmed har vi nästan nämnt eldpåsens hela innehåll. En sak återstår. Något osynligt. Något som inte ligger där, men hör till.
Mörkt ute?
Ficklampa!
Och när batterierna sviktar…
Stearinljus!
Bra som tändmedel när det kniper och bra som tändstickssparare.
Ved börjar brinna vid 275 o C. Det gäller alltså att få så varmt, någonstans i brasan. Därefter höjs temperaturen av sig själv. Brasan brinner.
Lösa träslag ger snabba heta eldar. Eldar med hårda träslag är långvariga och ger fin efterglöd. En liten sammanställning...
|
BRÄNSLEVÄRDE
 |
| BÄST | BRA | MEDEL | DÅLIGT |
| alm | glasbjörk | al | asp |
| ask | ek | gran | lind |
| bok | grangrenar | tall | pil |
| lönn | lärkträd | poppel | |
| vårtbjörk | ung tall |
|
HÅRDHET
|
| MJUKT | MEDEL | HÅRT | MYCKET HÅRT |
| asp | al | alm | avenbok |
| lind | björk | ask | oxel |
| pil | gran | bok | |
| poppel | lärk | ek | |
| tall | lönn |
Ser du sambandet?
Det finns ett talesätt som lyder: "Om inte berget vill komma till Muhammed, så får väl Muhammed gå till berget." Det är värt att tänka på vid övernattningar.
Har du lagt sur ved på elden nån gång? I så fall känner du redan till den åttonde regeln:
Det räcker med två sura pinnar för att få en eld som kämpar, att ge upp. Den drunknar. Medan du krafsar den ena pinnen ur elden, rinner det upphettade vattnet ut ur den andra.
Det är bara att börja om.
Vissa gånger verkar det omöjligt att göra eld. Vinden river i kvistarna. Regnet öser ner. I det tilltagande mörkret hittar du inte tändstickorna.
Men det är inte omöjligt. Du har fel inställning bara. Problemen är till för att lösas. Ju svårare problem, desto större utmaning, desto mer spännande att försöka hitta rätt. Det gäller att hitta det rätta knepet.
…ska man komma på själv. Du ska erövra dem. Ett i taget. På så sätt är de mera värda, än om du läst dig till dem.
Därför får du bara ett enda, enkelt knep på vägen. Det gäller nävret, igen.
Hur vänder du nävret när du gör eld? Kanske har du inte tänkt på saken. I så fall gör du ofta fel. Vänder du det kanske så här?
..och släpper värmen den kortaste vägen ut i luften.
Vänd i stället näverbiten så att värmen kommer nävret till del. Nävret värmer sig självt och temperaturen stiger mycket snabbt. Runt näverbiten bildas en het kärna. Elden är ett faktum.
O c h s å m i s s l y c k a d e s d u i g e n ! Du som trodde att du behärskade alla väderlekar och alla eldar. Men misströsta inte. Tänk på att det finns något som är till och med mer tillfredsställande än att vara mästare. Nämligen att bli det!
Det har blivit dags att säga "tio". Regel ett en gång till, men med helt andra ord. Du måste ha…
Hur många misslyckade eldningsförsök beror inte på brådska? Det är så bråttom att göra upp eld, att man blir utan. Veden är inte sorterad när man tänder brasan, nävrets fulla effekt utnyttjas inte, eldplatsen är våt och det har ingen hunnit lägga märke till - eller ens se varifrån vinden kommer. Snabbt rafsa ihop lite ved i skogen och starta brasan.
Så går det som det går. Om det mot förmodan börjar brinna - slocknar det igen medan man springer runt och letar efter mera ved.
Det var tio regler. Om det finns fler? Visst. Många fler.
Om du bestämmer dig för att bli riktigt skicklig i eldmakandets konst, kan du säkert en dag skriva bruksanvisningen "Etthundra regler för att göra upp eld" eller boken "Tusen råd om eld". Kanske kan du rent av skriva den yttersta handledningen i konsten – den som kommer att heta "Hur man gör eld på bara sten och vatten".
Allt beror på hur väl du tillämpar den första regeln jag nämnde. Eric Nylander
